Kärleken är ju underbar! När den fungerar.. Jag vet ju inte så mycket! Jag har aldrig haft ett förhållande (7 dar räknas inte) jag fick min första riktigt kyss när jag gick i åttan av en kille jag älskade! Men som nobbade mig efter fem dar och sen kom de fram att han sagt att han bara var tsm med mig för min bröst.  Sen var jag "kär" i en kille i sommras, eller han bettydde vädligt mycket för mig! Men jag kom fram till att jag älskade honom, när allting var försent. Jag sabbade allting med min blindhet. Och nu upplevde jag också nån form av kärlek till en kille jag nu vet inte alls var värld de!!
Så ja min erfarenhat av kärlek är inge bra. Jag har aldrig uppleft ett fint romantiskt förhållande när man är nykär och helt förtrollad av den andra partnens fina ord och att han är hela ens värld! 
Nej de har jag aldrig uppleft. Jag har bara uppleft tragisk kärlek som antingen inte är besvard, är en bluff eller att man är å dum i huvet så man själv sabbade allt. Underbara kärlekan säger jag bara!!! 
Jag och kärlek är en illa mix.. Även fast jag hela tiden drömmer om att förhållande. 

Men nu är de faktiskt alla hjärtans dag. Och då ska man älska varandra! Är det inte en partner så är de familj, vänner och saker som betyder någonting.

För kärleken ÄR ju underbar, det tycker alla! Det är en trend som aldrig dör ut. 



Jag önsker er alla de bästa!