Det är onsdag kväll, ute viner vinden och det visslar i väggarna här i mitt timmrade hem i Bullaren. Och jag längtar till varma tider och bort från regn och rusk. Som tur är så kan jag ju tänka mig framåt till att befinna mig på ett regnfritt ställe redan imorgon. Då kommer jag befinna mig på ett snöfyllt ställe. Det ska bli skönt! Visst längtar jag till värme, men snön går lika bra det med. Allt utom detta regn... 

Väskan är iallafall packad, ljudbok för att kunna bedriva timmarna i bilen är vald och nu fattas bara lite sömn innan vi sätter oss i bilen imorgonbitti. Känns underbart att veta att imorgon kväll kommer jag befinna mig i skidspåren med skidor, stavar och allt på mig och äntligen! Få göra en komback. Första gången jag står på ett par skidor sen februari förra året då jag åkte kortvasan. Och snart är det ny vasa, vilket innebär nya tag. Denna gång på ett mer "kvinnligt sätt" för iår är det tjejvasan som står framför mig. 
Nu gäller det bara att träna skiten ur sig rent ut sagt! 

Kameran är medtagen så ni kommer nog bli uppdaterade om tiden är på min sida och det bil några minuter över mellan alla pass i spåret. 

Vi hörs säkert imorgon. Kram på er.

Ville bara tipsa lite om min Tumblr, eller ja Tumblr som helhet också för den delen. Det är här jag hänger om dagarna kan man säga. Haft den här Tumbler runt ett år kanske eller något sånt. Tumbler går ut på att man reblogar andras bilder och även lägger upp egna bilder. Dom kan föreställa precis vad som helst! Själv består väll den största delan av min sida av reblogade bilder, men visst lägger jag upp egna också! En av bilderna som är med ovan har jag tagit och skrivigt på bland annat. Det som syns över här är då min Tumblr sida, så klickar ni er fram till fannyyeah.tumblr.com så kommer ni dit!
Tumblr är en frihet för mig, men kan rebloga bilder som beskriver hur man mår, texter så beskriver hur man känner lite grann. Man kan vara sig själv! Det är på något vis lite mystisk, att lägga upp massor av bilder som kanske beskriver en själv, eler som man bara tycker är snygga eller fina. Eller så kanske dom beskrver hur man skulle velat leva, Tumblr beskriver många gånger ens drömvärld. Man behöver ju inte säga vad bilderna betyder heller. Det kan vara som en slags dagbok utan en massa text. 

Tumblr är som en frihet i bildform för mig, Tumblr är som en egen liten värld.

 

Bilder från Google & Tumblr.
Sitter här fortfarande med gråten i halsen efter att ha sett filmen Svinalängorna. En svensk film men Noomi Rapace i huvudrollen, Noomi känner man igen från Millenium filmerna bland annat där hon spelar Lisbeth Salander. 
Filmen är riktigt hemskt. Enligt mig iallafall. Det handlar om Lena som har en familj med man och barn. Dom har det bra och hon lever ett bra liv, filmen börjar med att hon får ett samtal från ett sjukhus i Skåne där hennes mamma vill att Lena ska komma dit eftersom att hennes mamma kan dö i princip när som helst. 
Först vägrar Lena åka och hälsa på hennes mamma, men hennes man övertalar henne och dom åker ändå. 
Sen börjar historien om lenas barndom berättas. Om hur hennes liv såg ut med två alkoliserade föräldrar och en liten lillebror. Hur förjälvigt det var. Pappan som slog både henne och hennes mamma, hur dom flyttade till en större legenhet för att få det bättre, men tillslut gick det ännu mer utför. Föräldrarna skadar deras barn för livet. Och det tycks dom knappt ens fatta. Lillebrodern skadades allvarligt, och hon också.. Lena var den som fick ta hand om hemmet och försöka rädda sin lillebror för att praktiskt taget dö när han slutade äta och prata till slut. 
Historien är så fruktansvärt hemskt! Men den är väldigt bra gjord och väldigt värld att se tycker jag. En av dom bättre gjorda filmerna i Sverige. 

Den här filmen kommer stanna kvar i mina tankar länge!

Godmorgon onsdag. Ja idag är dagen! Om några timmar sitter jag med historia provet framför mig. Satt uppe och pluggade efter 01.30 och HOPPAS jag kan allt nu! Känns som jag har koll på läget iallafall. Men man kan ju inte mer än vara nervös ändå... Tänkte iallafall på lite annat imorgon, gick och tog en mysik och lång ficka med saknade Frida och även Jonas, riktigt trevligt! Sen gick jag även och införskaffade mig en UDERBAR halsduk som jag får visa er. Gosi gos! 
Nu ska jag göra mig iordning och läsa på lite innan jag går till skolan för en lektion med estetisk kommunikation och efter de detta mumsiga prov.... 
Ha en bra dag!

Nu är jag inne i stan igen. Jag och pappa var på torp på inhanlade lite saker också. Väldigt fina saker blev det! Handlade även upp inflyttningspengarna jag fick av mormor ocg morfar. Blev väldgt mysiga saker från Indiska som jag får visa er någon dag! 
Sen fixade pappa iordning med garderob under min säng också. Super fint och det vlev precis som jag ville! Nu saknas bara något sorts drapperi så de verkligen blir som en walk in closet, riktigt fränt! 

Nu sitter jag i soffan och äter varma mackor, dricker choklad och kollar på en bra film. Myst till det mad massor av tända ljus och inviger mina nya lyktor och annat jag köpte idag, super fint! 
Imorgon vänta skola och massor av plugg. Har ett jätte stort historia prov på onsdag som jag har riktig panik över!! Skulle nog pluggat ikväll men efter kvällens bestyr så är jag riktigt trött. För börja panik plugga imorgon... 

Sov gott.

Ni kanske mins mitt "nyårslöfte" jag lite halvt gav ut efter nyår? Det var iallafall att gå vidare. Gå vidare och lämna saker som bara har dåligt med sig. Som jag bara mår dåligt av att ha kvar. Det finns några sånna saker. Som jag absolut inte vill släppa! jag inbillar mig själv att jag mår bra av det. Att det får mig att må bra. Och ja jag har väll upplevt tillfällen då det gjort det. Men tillfällena är inte många, alldeles för få.. Men dom dåliga stunderna där emot, känslan av att aldrig veta, att alltid hoppas men inte uppleva det äkta, att egentligen veta att man faktiskt inte betyder ett skit, men fortsätter ändå. Det tar kol på en... Jag pratar om en person här. En person i mitt liv, och ni kan vara alldeles lugna för det är ingen av er! Tror mig. 

Jag har så oerhört svårt att släppa taget om personer även om jag vet att dom inte bryr sig ett enda jävla skit om mig! Jag vet att dom inte gör det. Men jag kan inte släppa taget. Jag kommer på något konstigt sätt alltid fram till att det är mer lönt att hoppas och vänta på någonting bättre, men jag hoppas på fel sätt. JAG hoppas på att personen ska ändra sig, bli som jag hoppas på, att det ska bli så som jag alltid drömt om med just den personen. Men jag borde lämna personen för all framtid och hoppas på något bättre än detta, som inte leder någonstans ändå, när jag tänker till ordenkligt. 
Huvudet säger en sak, hjärtat en helt annan... Men jag vet så väl att mitt huvud vet mycker mer väl vad som är rätt gemförelse med mitt hjärta. 
Och man ska göra det rätta, eller hur? 

Så jag gjorde det. Jag gjorde det jag innerst inne visste i mitt huvud var rätt, men det mitt hjärta absolut inte ville. 
Jag gjorde det rätta välet, och står här nu uten någonting. Jag hade knappt något innan, nu har jag inget. 

Och jag antar att jag bara kan... hoppas på något bättre? Tills hoppet tar slut. För hur länge orkar men sånt här? Känns som detta har hänt förut, och kommer hända igen.

 

Morning photo by me.
Klockan är tre, det är lördag, jag sitter i soffan och kollar på film med mamma. Lite som en lördag brukar se ut.
Ikväll blir det räkor och imorgon åker jag in till stan igen. Pappa och jag ska förbi Torp och inhandla lite saker som jag måste ha och sen börjar en ny vecka igen. Har även fått hem mitt modem så nu kommer jag kunna använda internet i lägenheten, väldigt skönt! 

Det är skönt att vara hemma i Bullaren, men det är nästan skönare i stan... Här finns alla problem som funnits så länge. Man påminns så lätt och det är som jag lever i dimman jag gjorde hela hösten. I stan är allting nytt och det finns inget som får mig att inte vilja vara där, det är inte som här hemma. I stan är det som att jag är på semester ungifär. Jag behöver inte tänka på problemen och mina förluster som finns i Bullarn. Dock den sista förlusten finns i mina tankar hela tiden. Jag drömmer om det varje natt, och tänker på det hela dagarna. Nätterna tar kol på mig. Jag vill bara att de ska ta ett slut!
Men det är väldigt skönt att träffa familjen igen iallafall! Speciellt mamma. 

Hoppas eran helg är bra.

Bilder tagna på jul, på Älgemon.

Sitter just nu på en engelska lektion. Läraren är ute och ingen gör något vettigt alls här inne, så jag har ju tid att uppdatera lite. Sitter här men ångest och panik, har ett stort media prov om mindre än en timme. Satt sex timmar utan stopp igår kväll och bara läste och läste. Så kan jag inte grejerna nu vet jag inte vad jag gör. Är riktigt nervös. Sen är jag nästan mer nervös över matte provet imorgon. Ska plugga här i skolan på studiepass när vi slutat idag. Och kvällen kommer väll endast bestå av pluggande och pluggande i panik. Orkar inte detta!! Och nästa vecka har jag ett histpria prov som är störren än något jag någonsin upplevt! Vill bara försvinna dom här veckorna haha... Studerande är inte min grej just nu. 

Ja annars har veckan inte vart något särskillt. Har bara pluggat känns de som. Inget roligt liv att skriva om! 
Men det possetiva är ju att om jag hade bott hemma nu, hade jag aldrig hunnit med att plugga såhär mycket. Så de är ju bra att jag har mer tid till detta. Hoppas det också ger bättre resultat. Den här engelska lektionen visar dock motsattsen till goda resultat. 
Och mitt i allt detta är jag tvungen att krossa mitt eget hjärta. Och välja bort det ända jag ville ha. och önskat mig så länge. 

Skriver igen imorgon.

bild från Tumblr

Nu har mamma kommit hem äntligen. Och det känns skönt att ha henne hemma. Att se henne kunna röra sig iallafall. Nu är hon faktiskt uppe och går lite. Det som drabbar mig mest är att hon kommer att sova på mitt rum eftersom att hon inte kan gå upp för trappan till hennes säng. Men det kommer funka, skulle ju vart svårare om jag skulle vara hemma hela veckorna, nu är jag ju bara hemma på helgen faktiskt. 

Ja annars händer det inte så mycket. Skulle på fest ikväll, hade verkligen sett fram emot att gå! Mycket trevliga folk skulle komma. Eller var det kanske bara förr som dom var trevliga? För nu idag så fick jag reda på att jag inte fick komma, för att en av killarna som är värld för denna fest inte fick komma på min fest som jag hade för en månad sedan. Jag vet inte om jag skrivit om den? Kanske jag har gjort... Den spårade ur iallafall. Jag ville inte bjuda många och gjorde även inte det. Väligt många har blivit arga på mig för att dom inte blev bjudna. Och dom är fortfarande arga... Jag klara inte av det. Jag gör det inte. Känns som allting är mitt fel, att jag är en hemskt människa!! Men dom få som jag bjöd och som kom försötrde ju också mitt hus totalt. 
Vilka kan man verkligen lita på? Kan man lite på någon alls längre? Jag hatar detta, så brutalt... 

Men ja jag har en hemma kväll framför mig iallafall. Får väll kolla på film och göra det till det bästa möjliga. 
Ha det bra.

Bilderna tagna under juldagarna på Älgemon när snön var som allra vakrast.

Åh saknar snön :( De var så fint vid juldagarna.. Nu är det flera plusgrader och snö är bara nånting som kan synas längst ner i något dike. Jag hoppas verkligen minusgraderna kommer tillbaka nu! Så man kan se nånting fint och glittrande utanför fönstret och även komma ut i skidspåren! Det är på tiden nu... 

Ja idag är dagen! Dagen som jag flyttar hemmifrån. Eller ja jag ska sova första natten i lägenheten så jag räknar denna dag som min flytta-hemmifrån-dag. Det känns konstigt men väldigt kul! Det ska bli skönt att få sköta mig själv helt och hållet. Lägenheten är MIN och ingen annans. Det är jag som bestämmer och ingen annan. Jag är peppad över min nya vardag! Jag och familjen var i Uddevalla hela dagen igår. Vi sprang runt som galningar på Torp för att shoppa in allting som behövdes. Det slutade med att de inte gick in en enda påse till i bilen. Och jag skämtar inte! Bilen var proppad till brädden verkligen. Men när vi hade fått allting till lägenheten, packat upp, monterat ihop nya möbler och ställt dom på plats så ser det bra ut! Det börjar lika lägenheten jag vill ha :) Den är inte klar än, men vi får fixa lite då och då. Men nu är den bebolig iallafall. Grymt! 

Det tråkigaste är ju såklart att inte mamma kommer kunna få se hur det kommer bli i lägenheten framöver. Men hon fick se den igår iallafall. Och jag fick hjälp av henne med allt de hon kunde göra och hann, innan vi lämnade henne på sjukhuset... Så nu ligger hon på Uddevalla sjukhus. Hon opererades i morse halv åtta. Och jag vet inte om hon förtfarande ligger i sömn eller om hon vaknat upp. Jag vet iallafall att operationen var svår och tog lång tid. Men hon hade turen sm fick den bästa doktorn på sjukhuset. Han är känd för hur duktig han är och jag känner mig lugn med det. Så jag vet att operationen gick bra, men man kan ju inte undvika att oroa sig... Men jag ska iallafall försöka komma och hälsa på henne imorgon efter skolan. 

Nej nu kan jag inte skriva längre! Var det inte jag som skrev att jag skulle lägga fukus på många bilder och lite text, haha gick ju bra... 
Men nu tror jag inte jag kommer kunna skriva på några dagar. Har inget internet i lägenheten än. Men jag kan ju försöka slänga in något från skolan! 

Ha det jätte bra!

 

Nu börjar jullovet gå mot sitt slut. Vill säga att det både ska bli väldigt roligt att komma tillbaka igen. Till klassen och skolan. Det är många fina vänner jag inte träffat på länge nu, funderar väldigt på hur jag ska klara sommarlovet utan alla!? Haha. Men till själva skolan och studerandet så är jag mest nervös. Jag är nervös över hur våren kommer att se ut. Just nu är det ju mycket med lägenheten, att få den klar och allting. Och jag hoppas min vardag ska underlätta och att jag kommer trivas med min vardag när jag flyttat in till stan. För som jag ser det så var hösten ett rent helvete för mig vissa stunder. Och jag vill inte ha det så igen.

Sen ska ju mamma opereras. Redan imorgon. Vi är väldigt spända... Ikväll är sista kvällen mamma kommer kunna röra sig, sista gången hon tvättar, sitter normalt i soffan, lagar mat eller sover i sin egen säng på väldigt lång tid. Vi förbereder oss på något hemskt, som vi vet ska ske. Men vi försöker ändå se det lilla möjliga ljuset. Att det kanske inte blir så illa som vi tror? Det kanske blir bättre? Lite bättre? Man blir galen av att inte veta... Men en sak är säker. Det väntar en väldigt jobbig tid för vår familj, hur lång den tiden än blir. 
Jag vet att denna våren nog inte kommer bli den finaste i mitt liv. Jag förväntar mig ingenting riktigt bra faktiskt... Tråkigt men så är det faktiskt. Jag hoppas såklart! Jag hoppas varje dag att idag är dagen då nånting fantastisk ska hända. Men dagen har aldrig kommit. Än. Men hoppas kan man ju alltind. 

Som ni kanske mins så skrev jag att mitt nyårs löfte skulle bli att släppa taget om sånt som inte gör mig något gott, utan bara massa dåligt. Saker och människor som håller mig nere och tillbaka på en nivå jag egentligen inte vill vara på. Personer som håller mig tillbaka till att jag mår dåligt, och aldrig riktigt bra. Jag kanske skulle mått bra av att släppa taget och bara gå vidare? Men... Då kommer tankarna från andra hållet, som alltid. Om jag släpper taget, säger tack och hej, detta har inte gett mig nånting bra än, och kommer aldrig göra heller. Så hejdå Om jag säger så, så har jag ju absolut ingenting kvar? Säger jag hejdå till denna person så finns det ingen annan kvar. Det blir alldeles tomt. Vill jag det? 

Som ni förstår så är jag väldigt kluven och fruktansvärt förvirrad. Vad är det jag vill och vad gör mig egentligen glad? Vad får mig att må bra?
Men det kanske är som Markus Krunegård säger? "Det är först när man er upp som man ser nått nytt, när man släpper taget tar man steget" 

Under jullovet så jag jag försökt att tänka ut vad det egentligen är jag vill med allt? Jag har försökt rätta ut allt. Men när jag ska tänka på allt detta, så blir det bara svart? Som alltid. Och jag kommer, ingenstans. Jag  lever fortfarande med frågeteknet hängande över mig och tomrummet innom mig. 
Vad ska jag göra?